Med en bodelning bestämmer partners vem av dem som ska behålla vad om man inte längre kan leva tillsammans. Den krävs för vissa praktiska frågor och undviker problem i framtiden. Här får du svar på de vanligaste frågorna och tips om vad du bör tänka på.
Varje år separerar ungefär 200 000 personer från sin partner. Om du är en av dessa och ska separera behöver du och din partner bodela och upprätta ett bodelningsavtal. Utan ett bodelningsavtal kommer ni varken kunna byta lagfart eller i framtiden sälja fastigheter (även om du alltid stått som ägare till 100 % på lagfarten). Banken kommer heller inte gå med på att lägga om bolån utan ett bodelningsavtal. Säljer du fastigheten som fanns vid skilsmässan efter 10 år kan din före detta partner kräva halva värdet om ni inte upprättat ett bodelningsavtal. Men hur går allt detta egentligen till? Hur börjar man? Hur ska tillgångar, fastigheter, skulder och lån hanteras? Och vem har rätt att bo kvar?
När man bodelar bestämmer du och din partner hur ni ska fördela er egendom mellan er om ni inte längre kan leva tillsammans. Ni bestämmer själva hur ni vill bodela, så länge ni är överens. Det finns regler och lagar för hur detta ska gå till, men ni kan själva bestämma annorlunda så länge ni är överens. Man kan bodela på grund av samboseparation eller skilsmässa, och bodelningen ska göras även vid dödsfall. I vissa fall kan man bodela under äktenskap, utan att skilja sig. Reglerna skiljer sig för hur man ska bodela beroende på vilken situation man befinner sig i, vilken relation man haft samt vilken typ av egendom som finns.
En bodelning kan ske i fyra situationer: vid skilsmässa, under ett pågående äktenskap (utan att makarna skiljer sig), vid en samboseparation och vid ett dödsfall.
Det finns två situationer då bodelning inte är obligatorisk; vid samboseparation samt i vissa situationer i samband med dödsfall. Vid samboseparation är det inte obligatorisk men kan begäras av en av parterna. Begäran måste göras inom ett år efter uppbrottet. Om en make/maka avlider är bodelning inte obligatorisk om makarna endast har tillgångar i form av enskild egendom, endast har gemensamma barn och det inte finns ett testamente som säger annat.
Ett bodelningsavtal innehåller det ni kommit överens om i bodelningen; era tillgångar och skulder och hur de ska delas upp. Detta bör alltid upprättas och signeras av båda parter efter att processen är avslutad, oavsett hur enkel eller komplicerad den varit. Avtalet fungerar som ett bevis på att processen är klar och det krävs för vissa praktiska frågor samt för undvikande av problem i framtiden. ”Han fick för mycket vid skilsmässan”, ”Hon tog hela huset”, ”Jag blev lurad på hela arvet från mamma” etc.
Enligt äktenskapsbalken ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning med ett bodelningsavtal. Det finns dock inget krav på när den ska upprättas. Om ett samboförhållande upphör kan du endast begära bodelning upp till ett år efter att förhållandet avslutats. Om ett bodelningsavtal, av olika anledningar, inte upprättas och undertecknas, i samband med en skilsmässa, kan ena parten begära att bodelning görs många år senare när tillgångarna är värda mer pengar. Lagen uppställer inte något tidskrav för begäran av bodelning mellan makar. Enligt Högsta Domstolen var 24 år efter skilsmässa för lång tid, men 10 år ansågs godtagbart. En bostad eller ett företag kan ha stigit i värde mycket under 10 år vilket kan orsaka oväntade problem och pengabortfall.
Tanken vid en skilsmässa är att all egendom, utom enskild egendom, ska delas. Tanken vid en samboseparation är att endast den gemensamma bostaden och det bohag som man har köpt för gemensamt bruk ska delas. Så länge båda parter är överens spelar inte regler någon roll, då kan ni själva välja vilka tillgångar och skulder som ska ingå i bodelningen och hur de ska fördelas. Men det går inte att avtala bort alla regler. En del av dem finns till för makar eller sambor ska skyddas och inte få ett resultat som är orimligt och orättvist.
Bodelningsavtalet blir ett kvitto på att parterna har utfört en formell bodelning och krävs för att bodelningen ska vinna laga kraft. Det utgör både ett avslut och en sammanfattning på bodelningen. Ett undertecknat bodelningsavtal är en garanti för att en tidigare maka/make inte ska kunna begära bodelning igen flera år senare. I många situationer krävs dessutom att parterna bodelat och upprättat ett bodelningsavtal. Exempelvis kräver banker uppvisande av undertecknat bodelningsavtal i samband med att en part vill ta ett nytt bostadslån.
Beroende på vilket förhållande ni har finns det vissa skillnader för vad som gäller vid en bodelning. Dock kommer ni alltid att behöva gå igenom dessa 5 steg:
Hur pass tidskrävande och omständlig denna process blir beror på om parterna är överens. Det finns många olika sätt den kan gå till på och nedan följer fem vanliga steg.
Oavsett om bodelningen är obligatorisk eller inte inleds den genom att en eller båda parter begär att man ska genomföra den. Är parterna överens om värdering och fördelning av egendomen är processen snabb och enkel – man avslutar bodelningen och ett upprättar ett bodelningsavtal. En sådan enkel process brukar kunna utföras av parterna själva, utan inblandning av en jurist. Det kan däremot vara en trygghet att ta hjälp av en jurist för att säkerställa att värdering, fördelning och beräkning av värden osv. sker på rätt sätt. Enkla processer tar dessutom mindre tid i anspråk och brukar därför bli billigare.
I situationer där det är svårt att få en överblick över parternas tillgångar och skulder, eller om parterna inte är eniga om hur man ska genomföra fördelningen, upprättas en bouppteckning. I bouppteckningen upptas samtliga skulder och tillgångar som fanns på brytdagen, dvs. dagen då ansökan om äktenskapsskillnad skickades in till tingsrätten, tidpunkten för separationen eller dödsfallet. För makar delas giftorättsgodset, man delat inte eventuell enskild egendom. Enskild egendom är egendom som är den ena makens/makans egen egendom till följd av villkor i testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev. Giftorättsgodset värderas och värdet tas upp i bouppteckningen. Avdrag görs för skulder samt för exempelvis latent skatt, dvs. den skatt som ska betalas vid en framtida försäljning. Till exempel värderar man bostad, bohag, aktietillgångar, fordon, båt, fritidshus och likvida medel på banken. Om en tillgång är belastad med latent skatt, alltså att den ska beskattas vid en framtida försäljning, har du rätt att göra avdrag för det. För sambor ingår endast samboegendom i bodelningen. Läs mer om hur värderingen går till och exakt vad bodelningen innehåller längre ner.
När skulder och tillgångar har utretts beräknas vad respektive part har rätt till, alltså parternas andelar. Andelen beräknas genom att ta vardera parts giftorättsgods minus skulderna för att få resultatet. Vardera parts resultat läggs sedan ihop och summan hälftedelas. Summan efter delningen utgör vad var part har rätt till, parternas så kallade giftorättsandel. Endast överskott delas. Underskott delas inte eftersom makar ansvarar själva för sina egna skulder.
Efter att giftorättsandelarna har räknats ut ska fördelningen av egendomen bestämmas genom lottläggning. Främst får makarna behålla sina egna saker. Det går inte alltid att fördela tillgångarna så att det överensstämmer med giftorättsandelen, det man har rätt att få. Uppstår det en obalans löses det genom att den ena parten får betala den adra parten en mellanskillnad för att på så sätt lösa ut denna. Det kallas bodelningslikvid eller skifteslikvid. En vanlig situation där en part kan behöva betala en bodelningslikvid är om parterna kommer överens om att den ena parten ska överta den gemensamma bostaden. På så sätt kan den partens lott bli större än giftorättsandelen, som då balanseras genom skifteslikviden. Skifteslikviden kan även utgöras av egendom av samma värde. Om parterna är överens kan de även strunta i utbetalning av skiftelikviden.
När parterna har kommit överens om fördelningen kan man avsluta processen genom att parterna undertecknar ett bodelningsavtal. När detta är klart kan man inte begära bodelning igen. Ett undertecknat bodelningsavtal krävs ofta för att exempelvis få ta nya bostadslån och liknande.
Regler om skilsmässa, eller äktenskapsskillnad, finns i äktenskapsbalken. Regelverket bygger på två huvudregler:
Gemensam skilsmässoansökan sker om parterna har kommit överens om att skilja sig. Handläggningen går oftast snabbare. Ensam skilsmässoansökan sker om parterna är inte är överens om att de ska skiljas. Det tar i regel längre tid eftersom den som motsätter sig skilsmässan får möjlighet att kommentera ansökan.
Om endast ena parten vill skilja sig ansöker parten på samma sätt som ovan. Skillnaden är att parten som vill skilja sig ensam skriver under ansökan och skickar sedan in den till tingsrätten. Efter det kommer tingsrätten att söka delge den andre maken, en så kallad stämningsansökan. Med andra ord finns det inget krav på att båda parter ska skriva under ansökan om skilsmässa.
I de fall ansökan inte är gemensam, eller om det finns barn under 16 år boende hos parterna, beslutar tingsrätten om en betänketid på sex månader innan äktenskapsskillnad kan beviljas. Syftet är att motverka förhastade skilsmässor. Vid betänketidens slut måste parterna, tillsammans eller var för sig, ansöka om fullföljan av skilsmässa. Görs inte det går inte skilsmässan igenom och äktenskapet består. Då måste en ny ansökan om skilsmässa skickas in.
Makar kan bodela under bestående äktenskap. Under äktenskap kan det göras i syfte att till exempel omfördela tillgångar och föra över äganderätt på den andre maken eller makan. Efter det kan makarna upprätta ett äktenskapsförord som gör egendomen enskild.
Makarna kan även göra en partiell bodelning under äktenskapet. Den gäller en begränsad del av tillgångarna.
När skatteverket har mottagit anmälan kan ni fortsätta processen.
Vid samboseparation är bodelning inte obligatorisk. Det sker endast på begäran av en av parterna. Begäran måste framföras inom ett år från tidpunkten för förhållandets uppbrott, därför är det viktigt att veta när samboförhållandet upphörde. Om parterna inte har upprättat ett samboavtal där man säger något annat gäller sambolagen, som anger att samboegendom ska hälftendelas.
I bodelning vid samboseparation ingår endast samboegendom. Samboegendom är gemensam bostad och bohag som är införskaffat för gemensamt bruk. Det har ingen betydelse vem som äger egendomen eller har betalat mer eller mindre. Det enda som är av betydelse är om egendomen är införskaffad med avsikt att brukas av båda parter. Parterna kan välja att avtala bort sambolagen genom ett samboavtal, men har inget sådant upprättats ska samboegendomen hälftendelas. Egendom som parterna äger, som inte utgör samboegendom, ingår inte, till exempel bil, fritidshus och bankmedel. Eftersom brytdagen är dagen då samboförhållandet upphörde ingår inte saker som införskaffats efter förhållandets uppbrott.
Det är vanligt att sambos gemensamt köper saker som inte utgör samboegendom, dvs. inte är gemensamt bohag eller bostad. Eftersom att sådan egendom inte ingår bestäms rätten till egendomen beroende på hur stor summa respektive part betalat eller om de har kommit överens om något annat, enligt köprättsliga regler. Det kallas för samäganderätt, när de gemensamt äger egendom, och för sådan egendom kan inte den ene parten fatta olika beslut om exempelvis försäljning och gåvogivande, utan den andra partens godkännande.
Huvudregeln är att en bodelning ska ske när den som avlider var gift. Om den avlidne och den efterlevande maken eller makan endast har barn gemensamt och det inte finns något testamente som spelar in, krävs det dock inte. Då ärver den efterlevande maken/makan den avlidnes giftorättsandel direkt. När det däremot krävs – exempelvis om det finns barn utanför äktenskapet, så kallade ”särkullbarn”, eller om det finns ett testamente som påverkar – sker den på samma sätt som vid äktenskapsskillnad. På samma sätt som vid en skilsmässa ska giftorättsgodset ska delas lika (hälftendelas) och den enskilda egendomen ingår inte. Däremot kan den efterlevande maken/makan ärva enskild egendom från den avlidne, om testamentet inte anger något annat. Den efterlevande maken/makan kan begära att giftorättsgods behålls av makarna själva. En sådan begäran måste göras senast vid bodelningstillfället. Det kan framförallt vara en fördel för de efterlevande om hon eller han har mer tillgångar än den som har avlidit.
Även en sambo som blir efterlevande kan begära bodelning när den andre avlider. Det går till som vid samboseparation och man delar samboegendomen. Viktigt att uppmärksamma är dock att sambor inte har arvsrätt efter varandra enligt lag. Därför kan det vara extra viktigt att upprätta ett testamente om man som sambos önskar ärva varandra, speciellt om man har barn tillsammans.
Enligt ärvdabalken är det obligatoriskt att upprätta en bouppteckning i samband med dödsfall. I bouppteckningen redovisas den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen. Handlingen påverkas ifall den avlidne var sambo eller gift. Var den avlidne gift, ska även den efterlevande maka/makes tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Detta eftersom det är bouppteckningen som är utgångspunkten för bodelningen som sker därefter. Var den avlidne sambo, ska även den efterlevandes samboegendom tas upp i bouppteckningen. Den avlidnes eventuella testamente och/eller äktenskapsförord ska alltid bifogas bouppteckningen. När bouppteckningen är färdig skickas den till Skatteverket för registrering. För mer information om vad som händer när någon avlider, se artikeln om arv. För personlig juristhjälp kring dessa frågor får du gärna kontakta oss.
Vad egendom ska värderas till kan vara mer eller mindre tydligt. Det finns inga regler i äktenskapsbalken om hur egendom ska värderas. Makarna kan fritt komma överens om vad egendom ska värderas till. Kommer de inte överens kan vägledning tas genom att inhämta flera värderingar från exempelvis mäklare, auktionshus eller värderingsinstitut. Egendom kan värderas till sitt marknadsvärde, som motsvarar den summa egendomen hade kunnat säljas för idag. Ett annat begrepp som ofta förekommer i sammanhanget är skiftesvärdet, dvs. marknadsvärdet minus kapitalvinstskatt, mäklarkostnader, lån, etc. Med andra ord det värdet som ägaren till egendomen skulle få ”i sin ficka” om egendomen såldes idag. Egendom kan även ha ett affektionsvärde för parterna som gör att den kan ges ett högre värde än marknadsvärdet, om parterna är eniga. Makarna är fria att komma överens om egendomens värde.
Viss egendom är genom reglerna i äktenskapsbalken undantagna:
Såvida det är rimligt ingår i regel inte så kallad personlig egendom. Det kan till exempel vara kläder, sportgrejer, smycken, presenter och andra saker för personligt bruk. Har personlig egendom ett mycket högt värde, exempelvis dyrbara smycken, och det inte finns speciellt mycket andra tillgångar, kan i undantagsfall den personliga egendomen ingå.
Särskild egendom som exempelvis skadeståndsrätt, upphovsrätt och olycksfallsförsäkring ingår i regel inte eftersom den avser personliga rättigheter som inte kan överlåtas till någon annan. Ersättning som betalas ut i pengar innan brytdagen ingår dock som vanligt.
Huvudregeln är att varken tjänstepensioner eller pensionsförsäkringar hos arbetsgivare ingår. All annan pension, exempelvis eget pensionssparande samt pensionsförsäkringar från eget bolag, enskild firma eller handelsbolag ingår däremot. Maken/makan har dock en rätt att räkna av latent skatt från värdet på brytdagen. Pension som utbetalats innan brytdagen ingår.
Eftersom att egendom som innehas med fri förfoganderätt inte ägs fullt ut och har vissa begränsningar, undantas egendomen och ingår inte.
Vid likadelning av egendom som är belastad med latent skatt behöver ni inte ta hänsyn till vinst eller uppskov med skattebetalning. Om en part tar över hela egendomen ska den andres del av skatten räknas av.
Enskild egendom ingår inte. Egendom kan bli enskild på tre sätt; genom ett äktenskapsförord, genom villkor i testamente eller genom gåvobrev. Om parterna är överens kan enskild egendom inkluderas.
Det kan vara svårt att komma överens om hur detta ska gå till. Ni kan vara oense om värderingen av egendom och vilken egendom som ska ingå, med mera. Ibland kan parterna nå en gemensam lösning där båda blir nöjda, men i vissa situationer kan det krävas att någon hjälper er genom att fatta beslut.
3 steg mot en lösning i en konfliktfylld situation:
Om tingsrätten efter ansökan utser en bodelningsförrättare kommer förrättaren att höra av sig till parterna och begära in underlag för tillgångar och skulder. Därefter hålls ett första möte för att se om en överenskommelse kan nås frivilligt av parterna. Om någon av parterna inte samarbetar får förrättaren själv samla in tillräcklig information om vilka tillgångar och skulder som finns och sedan besluta om hur man ska göra en bodelning, en så kallad tvångsdelning. Beslutet kan överklagas inom fyra veckor.
Att bodela kan vara svårt och påfrestande i en situation som ofta är präglad av många känslor. Även när parterna är överens kan det krävas lite extra hjälp, inte minst för att det är så viktigt att det blir korrekt. Att ta hjälp av en jurist kan vara ett sätt att undvika bråk och dålig stämning. Vi på Familjerättsbyrån strävar alltid efter att erbjuda juridik för att förebygga konflikter. Har konflikten redan uppstått finns vi här och gör vårt bästa för att parterna ska nå en överenskommelse. För personlig juristhjälp får du gärna kontakta oss.